Klara, färdiga, gå

En härlig vecka. Lite dumt med lov på lov bara. Känns som en evighet sedan jag var ensammen och bara gjorde vardagssaker eller pluggade. Tore har varit här. Lite för länge till och med. Tågen var ju lite mer än försenade. Underbar vecka. Det är ändå lite tufft att vara själv. Men jag gillar utmaningar. Det är som de sa i McBeal: Ett år som inte ger tårar av gläde eller sorg är ett bortkastat år. På första förelänsingen i Matematisk Analys idag grubblade jag över att samma sak gäller för varje dag. Det är bra att vara lite rädd, lite lite över sin förmåga.

I helgen upptäcktes att Krikelin har en dansstolpe (eller pålare som jag säger fel) och kåren öppnade igen. Mycket folk och jag var så lycklig så jag har nästan aldrig varit så lycklig. Tvingade mr.T att dansa oavbrutet. Har utnyttjat honom på fler sätt. Han har skaffat bibliotekskort i sitt namn åt mig som typiskt slarvat bort mitt. Lånat åtta böcker och undrar hur jag ska hinna läsa allt.

Storstädat, till och med bakom spisen. Bara badrummet kvar, alltid så svårt med den där sista biten. Vajern är äntligen uppe efter jobbig promenad i storm och en lånad, världens minsta, sexkant. Det är grejt höjta. Bra avskärmning av sängen men ändå luftigt, tur jag valde de genomskinliga gardinerna. Mamma du minns hur jag velade...

Mmm allt är igång snart. Möten hit och dit, jobba här och där och här, dans, magdans, kör, träning och tur jag inte går den där kvällskursen. Plugget lär bli nog jobbigt. Men som sagt jag gillar utmaningar.