Skövde såklart

Nu har jag flyttat hemmifrån. Det är skoj. Skönt och lugnt. Inte känns mig ensammen alls förutom att T varit omöjlig att få tag på på grund av all nollning. Snart börjar min nollning, skönt att fylla dagarna med saker.

Känner mig oerhört trygg, mycket mer än förväntat. Sängen som är för mjuk är skönare än jag minns och när jag vaknar ser jag de gigantiska fröna träder täcka hela min utsikt. Fantastiskt. Lite som att bo i en trädkoja. Grannarna borrar, spikar, snarkar, går och har sex. Så nä, jag känner mig inte så ensammen. Finns en dam också några hundrameter bort med miljoner ankor och gäss (den där berämda sjön där alla fåglar häckar ligger bara nån mil bort) med en stor sten jag förälskat mig i. Där är massa pensionärer som matar ankorna och får sin dos av kärlek. Kanske är jag lite som dem.

Har inget internet än så sitter på "the mal" (ser verkligen ut som i en amerikans highschool film) och utnyttjar det trådlösa nätet. Det är ganska tomt här. Folk ser vanliga ut med ändå konstiga, antagligen inbillning...

Saknar folk såklart. Ska ringa massor snart. Men först måste allt få ta sin lilla tid. Hitta mig själv i denna oskuldsfulla stad som påminner mycket om Luleå med vackra trähus och ett stort berg på cykelavstånd (längtar redan efter vintern). Här kör folk ovantligt mycket mot rött, handlar på ICA och röstar på centerpartiet.

Folk pratar kul också. Men inte kan jag säga fult, snart kommer jag väll själv prata så. Lilla anpassningsbara jag. Norrlänningen som har hjärtat i skåne och snart pratar typ värmländska. KÄRLEK!