illusioner

Nu sitter jag med min hemtenta. Igår var en sån där dag när jag kände mig riktigt smart och kom på massa idéer och kopplingar. När det blir så står jag alltid stilla ett tag, liksom rädd för att krossa illusionen om at tjag är ett geni. Så idag har jag inte gjort mycket alls. (Förutom vanlig tenta grejs, d.v.s mailat massa, planerat, gått långa promenader, löst sudokos och städat flera gånger om.) Men jag är inte orolig. För jag behöver några dagars tänketid och forma alla idéer, sedan kan jag sätt amig ner sista natten och skriva allt rätt upp och ner. Föra uppsatsen skrev jag sista natten. Fick VG. Så nu har jag intalt mig själv at tjag funkar så, iaf får det mig att vara mindre orolig =)

Spexet är mysigt, även om jag och Jenny konstaterade att man aldrig hinner lära känna alla 100 pers ordentligt. Jag vill inte åka. I onsdags fick vi för oss att hämta anmälningskatalogerna på kirurgen. Men jag vill inte. Jag vill hålla kvar illusionen att jag aldrig behöver lämna allt och alla. Jag vill ha fler veckor som denna. Planera körhelger, spontanfika, spontanshoppa, baka brytbröd hos Isabel till IM-cirkeln, sitta på IM och höra om fjärran länder, diskutera diskiminering med olika kulturer och känna sig som en del av världen över vårt goda bröd, ligga i AF borgen och planera drinklistor, tvinga Marcus vara toastmaster på körheleg, leta äggtoddyrecept, stötta Tore i hans fysikångest, vara lyrisk över karnevalen, dansa hela natten med underbart folk och slänga mig i Tores famn och kolla på Invasion. Snälla, frys tiden.

Illusionen av att bara nu finns. Den är bäst. Jag lever på den.
skit i det som kommer och det som varit. speciellt i det som varit.