Rik på massa sätt

Är det inte underbar så säg att vara mig. Som kan vakna upp mitt i natten med uppspärrade ögon och plötsligt minnas från ingenstans: jag har inte hämtat ut min lön för maj månad!!!
Från att ha levt på svältminimum är jag rik som ett troll känns det som. Perfekt inför flytten.

Annars spenderades kvällen hos alex. Jenny penny underbar var på besök! Blev en snabb träff, men underbart är kort som det heter och jag lovade att åka till Köpenhamn innan jag flyttar.

Som grädde på moset har jag lyckats byta bort mitt sista jobbpass nu på lördag! Det betyder att jag kan sluta mitt hamburger-kneg äventyr som en ren människa utan skam någonstans. Och jag kan resa utan en gnolande klump. Köpte biljetter upp igår. Imorn får jag se min nya lägenhet! Jag känner mig som ett barn på julafton!!

Den här också...

Den här fångar känslan som den kändes då. Då var det tragiskt. Nu ser jag styrkan. Jag vet att jag alltid kommer vara ensammen här innerst inne, all kärlek i världen kan inte bryta igenom den där sista hinnan. Eller kan den?

Maj 2003

Vem? Jag?

Jag existerar inte.
Eller är det alla andra som inte existerar?
Hur som helst är jag ensammen.
Du existerar inte.
Eller är det alla andra som inte existerar?
Hur som helst är du ensammen.
Alla finns inte.
Bara ingen.

Under ytan och det är bra

Nu har det vänt! Äntligen! Efter fyra dagars svacka är jag tillbaks på banan igen. Allt började med att jag åt en stor portion pasta. Sen har det bara resat nedåt och svisch upp igen och nu ser jag bara humorn överallt. Typish att det hände på Kivik. Men jag är sjukt stolt över mig själv att jag lyckades njuta över det och strunta i att det var som det var. Livet ska njutas och jag ska pressa blä-dagarna till ett minimum. Så guldstjärnor i massor till mig.

Knallarlivet var härligt. Tänkte ett tag att jag kanske skulle överväga att leva kringflackande. Sen kom jag på att jag avskyr att sälja saker. Så det blir nog ingenting med det. Nästa dröm till rakning!

Anna har varit här ikväll. Vi har lagat världens godaste middag. Underbart.

Jag kan inte världen och den kan inte mig. Men vi är överens om att vi inte kan.
För trots att jag inte kan andas under vatten så kan jag hålla andan och får jag säga det själv är jag grymt bra på att simma. Så länge jag kan komma upp ibland och andas är det lugnt. Även om jag ser allt lite grumligare där under än alla vattenvarelser. Älskade vattenvarelser!
Vem bryr sig vad som är rätt och fel, vems verklighet som är bäst. Så länge vi kan mötas på mitten!

Så här uttryckte jag samma kännsla september 2004 (18 år):

om sanning

Men om det är min sanning
och om det är min jord
Men om du finner annat
om du vet andra ord
Om bladen som faller
hör till en annan höst
och om mina tårar
ger dig tröst
Om om bara vore om
Vad ska vi då med sanning?

Minnen av ord

Jag har skrivit så mycket. vart tog det vägen någonstans. Har jag blivt en sådan som inte hinner? Jo, jag hinner, men jag hinner bara andra saker.

Mars 2004 (17 år gammal)
"Skynda, skynda. Varför springer alla? Kryp istället. Sätt ner knäna i marken och titta, så ser du att sandkornen som känns som sandpapper under rusande fötter egentligen är små vackra stenar med varsin fantastisk historia att berätta. Det finns en första gång för allting. När skolklockan ringer rusar alla barnen in i klassrummet, fast de älskar sina raster. Nån gång i 2:a eller 3:e klass kommer de på att det inte tjänar nåt till att vara först in. Istället börjar nästa kapplöpning. Köpa BH, raka benen, kyssas, supa sig full...och så håller det på hela livet. Skynda, skynda.
.....
Skulle kunna sitta timmar i sträck, bara stirra upp mot stjärnorna och vara minst lika lycklig som någon som går på miljoner balla fester. Som tjuren Ferdinand. Som sitter under sin korkek, medan de andra tjurarna stångas och mamma ko oroar sig. Som inte skyndar, inte tävlar, inte ägnar hela livet åt att slåss om förstaplatsen. Jag kommer ändå aldrig bli bäst på någonting, och det behövs inte heller. Jag är som Ferdninand, jag sitter på marken och drömmer i hemlighet om att flyga som en farlig och vild örn. Men drömmar är drömmar så jag nöjer mig så bra med att bara sitta kvar...och lukta på blommorna."

Tillbaka på nått sätt

Kan inte riktigt bestämma ming för om det händer för mycket eller för lite för att jag ska orka skriva nånting vettig...

Sitter hemma idag och pluggar spanska och är sugen på sushi.