Livet är ständigt tidig morgon

De säger att jag ser saker från ett annat håll. Jag vill visa vad jag ser. Dessa motsatser! Studentliv och allmänt liv som en del av någonting större och några mindre saker. Ingenjörsämnen och glädjeämnen. Logik och poesi. Stor liten. Energi och lathet. Jag världen. Fantasi verklighet. Gemenskap och ensamhet.

Monday, January 30, 2006

snyft genom näsan

Plötsligt vaknade jag i morse och var sjuk.
Så nu sitter jag här vid Tores dator och käkar överblivet godis från igår. Vi såg "Fun with Dick and Jane". Jag gillade den. Vet inte riktigt varför eftersom den varken var extremt rolig eller genomtänkt. Men fick en härlig kännsla. Som att det var en vecker film, med vackra syften i en vacker värld.

Min hals gör extremt ont. Undra när T kommer hem och kan pyssla om mig? Jag minns när jag var liten och sjuk. När mamma eller pappa stannade hemma från jobbet eller kom hem på lunchen med choklad och en serietidning. Jag fick alltid ligga i deras säng och titta på tv. Eller sätta ihop de två stora fotöljerna i vardagsrummet till en "fotöljsjuksäng" med massa täcken och kuddar. Det var världens mysigaste. Man längtade nästan efter att bli sjuk.

Numera är det bara pest. För hur sjuk man än är kan man aldrig släppa världen och krypa in i sin sjuksäng. Här sitter jag nu i långkalsonger och försöker hjälpa stackarna i skolan som jobbar med seminarieförberedelser. Känner mig lite taskig för att jag inte orkade komma dit. Känner mig alltid taskig när jag inte orkar. Vill bara sova men tänker ändå att jag trots allt kanske orkar gå på kören eller infokväll med spexet. Kanske borde passa på att skriva mail till lukkan-barnen? Dessutom går jag alltid upp i vikt av att vara sjuk några dagar eftersom jag inte rör mig. Ja, det är sant. Min kropp är överdrivet kännslig.

Träden är överdrivet vackra idag. Vita vita vita. Som om de vore alldeles bräckliga. Alla hustaken, gräset, fönstren, hela stadsparken. Sårbar och stilla. Och lika vita som vore de en del av himlen. Ungefär precis som jag känner mig nu. Nu när jag kryper ner i sängen och låtsas att det är världens skönaste "fotöljsjuksäng" där inga problem finns. Bara vila och tystnad....och himlen.

Sunday, January 29, 2006

Kick-off

Spex in my hart. Har varit på kick-off i helgen med massa "Kalmariter".
Bastun var bäst. Snön var kall.

Jag tror jag är välsignad med en bakis-förskoning. Blir nästan aldrig bakis, trots att jag med tanke på mängden alkohol borde bli det. Kanske beror det på de 5 glas vatten jag alltid tar innan jag somnar (om jag somnar kontrollerat). Eller kanske har jag bara lärt mig sluta dricka i tid. men det är ändå konstigt. För en dag som denna borde jag med konstens alla regler åtminstonde ha lite huvudvärk eller må lite illa. Men icke. Jag mår prima och var dessutom piggast av alla i morse. Trots att det blev allt annat än tidigt igår och jag somnade absolut inte först. Bumbi menar att han aldrig blir bakis heller, så vissa är kanske helt enkelt mindra påtagliga... Skumt är det. Bra är det också.

Är så stolt över mitt cigarett avstånd! Det är en av de mest lyckade sakerna i mitt liv. Men visst, det luktar gott och jag förstår mer än väl varför man blir beroende.

Fan bara att jag inte han simma idag. Fast gjorde det i fredags. Helt underbar träning. Och faaaaaaan att jag inte har gjor tnågon studieförsäkran och därför inte fått nått från CSN! Så nu är jag verkligen fattig på riktigt.

Friday, January 27, 2006

En väldigt viktig dag och min hjärna

Igår var en väldigt viktig dag. Det var ingen bra dag. Men väldigt viktig.
Om jag trodde på gud (är inte riktigt söker där) skulle jag säga att han spelade mig ett spratt. En moralkaka, som ett äckligt smörigt avsnitt av "7:e himlen" eller "Huset fullt".

Det är så att min hjärna arbetar ganska mycket. Ibland arbetar den så mycket att den inte arbetar alls i denna världen utan flyger iväg till...tja någon annanstan. Då ser jag så där konstig ut och alla tror jag är ledsen eller förvirrad. Ibland undrar jag varför det är så. Ibland önskar jag bara att jag helt enkelt bara kunde tänka normalt. Och ungefär lika ofta ibland är jag stolt över min hjärna. För den imponerat från och till. Som på festen förra helgen då jag på en sekund löste en logikgåta som ingen av de andra hade lyckats lista ut. Den ser ur alla vinklar, perspektiv, detaljer och jag tro det är därför den arbetar högfart även i de mest trivala situationer.

Men ibland får min hjärna för sig saker. Just därför. I morse fick den för sig en dum sak. Så sen mådde jag blä över det. Och nu är jag mycket klokare. Tackvare massa konstiga sammanträffanden och underbara varelser. Ja, min hjärna den är skum. Men hela jag behöver inte vara skum för det. Kanske bara lite annorlunda. Och jag vet att min hjärna en vacker dag kommer skapa underverk och att den en ännu vackrare dag slutar tänka dåliga tankar om sig själv. Du är bra hjärna, fatta det!

Jag borde nog börja använda min yogamatta.

Wednesday, January 25, 2006

Jag är full

Fan att det inte går att göra allt.
Vaknade sent idag. Hade tänkt plugga från tidig morgon men nu är klockan två och böckerna är precis lika olästa som igår. Tänkte bara kolla min mail. Det där vanliga; le lite åt söta kedjmail med påträngande moraliska övertoner, slänga bort miljoner "var med i undersökning" "enlarge your penis" och "Res till Barcelona från 130 kr", läsa horoskop som jag engeltigen inte tror på samt begrunda alla dessa informationsmail med alla dessa datum.
Idag blev det mycket av det sistnämnda.

Så i en timme har jag matat min hemagjorda kallender med tider och events. Det är körrep, körhelger, körsittning, lukkan-reunions, tackfester, pubkvällar, lukkanrep, ledarmöten, styrelsemöten, baler, helger i en stuga i ingenstans, skotersemester, novishfester, stå i baren, spex-kickoffer i flertal, ännu mer spexrep, spexfester, karnevalsupprop, karnevalsförberedelser, karneval, danslektioner, kursombudsmöten och såklart s.k.o.l.a.n. och alla dessa småprojekt.
Den är full. Mitt liv är fullt. Jag är full.
Och just som jag inte trodde allt kunde bli mer snurrigt och spyfärdigt ringer en snubbe från medborgarskolan och frågar om jag fortfarande vill ta elgitarlektioner, nu på onsdagar. Mer snurrigt telefonsamtal får man leta efter. Men ha översende, jag är trots allt full. Full i huvudet.
Gitarren får nog vänta till i sommar. Blä. Men sånt är livet. Livet som en engagera-sig-i-saker-alkohlist.

Dessutom ska jag:
Köpa badkort och gymkort
Klippa mig (håret är skamligt slitet)
Skriva in mig på körskola

Och dessutom:
Har jag inga pengar att göra nått för (fast CSN kommer nog idag)

Jag är glad. Det är ju snö =)